mulrikmunthernovell

- Vart ska vi? Jag log och kollade på Ulrik som hoppade in och satte sig bredvid mig.

- Det bilr en överaskning! Ulrik log sitt lilla lömska leende och slog mig lätt på armen. Jag skrattade och lutade mig mot hans axel. Men vad ska alla munthers tro. När jag kommer gående med Ulrik?

- Vad tänker du på? jag väktes av Ulriks röst och skakade på mitt huvud.

- Ingen ting, jag vände bort huvudet och kollade ut mot gatan.

- Ljug inte för mig! Ulrik la sina händer på mina axlar och drog mig nära sig. Han kramade om mig, hans famn var så mjuk och varm. Jag lutade huvudet mot hans axel och blundade.

- Så berätta för mig, Juno! Ulrik strök sin hand längs min rygg och kramade om mig hårt men ändå helt fantastiskt.

- Vad kommer alla munthers tro? När jag kommer gående med dig och vi håller varandra i handen och ler? jag burrade in huvudet i hans axel och kramade om honom.

- Alla mina fans har stöttat mig igenom allt som hänt! Dem kommer förstå, annars får jag dem att förstå, Ulrik kramade om mig och log. Vad ska jag säga? jag kollade på honom och log, jag mådde så bra. Ingen kunde stoppa mig från att vara glad när Ulrik var nära.

- Kom nu! Ulrik öppnade dörren och jag hoppade ut. Ulrik tog tag runt min midja och plockade upp gitarren från bakluckan. Det kom minst 3 personer till för att hjälpa till att bära fram allt han skulle ha med sig.

- Ska jag ta något? Jag log och kollade på en av personalen som plockade fram allt.

- Ne, han gav mig en snabb blick men fortsatte sen att jobba. Är det såhär alla ska behandla mig? Jag kollade på Ulrik som satt och stämde sig gitarr. Jag gick fram och satte mig på golvet framför honom.

- Snart kör vi! Ulrik kollade på mig och pekade på en dörr.

- Är det? Jag gick fram och öppnade den, jag möttes av ett hundratal tjejer som stod och skrev efter Ulrik. Jag stängde snabbt igen dörren och gapade. Hade dem sett mig?

- Fanns det någon där ute? Ulrik la hande på min axel och log.

- Eh, jaa! Jag gick längre bort och satte mig på en pall.

- Hur är det? Ulrik tog upp sin gitarr och satte sig bredvid mig.

- Jag kommer inte klara av det här! Jag strök min handflata mot hans kind och kände tårarna som kom.

- VI klarar det här! Ulrik kramade om mig men avbröts sen av en tjej.

- Dags att gå upp och köra! Ulrik pussade min hand och gav mig en sista kram innan han öppnade dörren och fick alla skrik. Jag gick och satte mig bredvid dörren Ulrik nyss lämnat. Jag lutade mig mot den och hörde alla skrik och Ulrik fantastiska röst.

- JAG ÄLSKAR DIG! Ett av Ulriks fan skrek mitt i låten. Hur kan man göra så? går man inte på konserter för att HÖRA musiken? jag reste mig upp och gick runt i det lilla rummet.

- Hejdå! Ulrik kom äntligen in genom dörren med öppen famn och ett stort leende.

- Hur gick det? jag landade i hans varma famn och log.

- Helt okej, men du? Ulrik släppte mig och tog tag i mina händer

- Vad är det? vad har hänt? mitt hjärta började dunka dubbelt så fort men jag avbröts av Ulriks kram.

- Det är signering! Vill du sitta bredvid mig? Ulrik tog bak mitt hår och satte det på örat, han såg allvarlig ut men med en snäll ton.

- Jag vet inte, vad kommer alla säga? jag flyttade tillbaka håret och blundade.

- Du får bestämma dig! Glöm inte att jag räddar dig och står på din sida vad som än händer, Ulrik kramade om mig och gav mig en lätt puss på pannan.

- okej, jag tog Ulriks hand och log.

- DÅ ROCKAR VI! Ulrik log och öppnade en annan dörr och visade mig vägen. Vi gick igenom en väldans massa dörrar och kom tillslut ut till ett litet bord. Det hade redan sammlats en lång kö från bordet och bak.

- Hallå, Hallå! Ulrik hämtade en till stol till mig och satte sig på den som redan fanns.

- WOOOOOOOOOOOOOW! Alla skrek lika högt, för att han sagt "HEJ". Jag skakade på huvudet och suckade. Kön rullade på och Ulrik gjorde samma sak hela tiden. Han sa först "Hej" eller något liknade "log" och signerade det fanset la fram på bordet. Ibland kom det sjukt konstiga frågor eller komentarer. Men dem strundade han i.

- Tjossan! Ulrik log och signerade en väska som det sista fanset kommit med.

- Vem är det som du släppat med dig? Fanset pekade på mig och log sitt fejkade leende åt Ulrik.

- Det är min bästa vän, Ulrik tog min hand.

- Men nu måste vi tyvärr gå, Ulrik flyttade ut min stol och tog min hand. Fanset som kommit sist stannade och sparkade till mig på smalbenet när jag gick förbi henne.

- Tjohejsan! det gjorde sjukt ont men jag kunde ju inte säga något. Ulrik öppnade alla dörrar som vi nyss gått igenom.

- Det var väl inte så farligt? Ulrik lyfte upp mig och jag hamnade på hans rygg.

- Nej, du hade rätt! Jag smiskade till honom på rumpan och vi började skratta. Jag öppnade den sista dörren och då kom vi ut till det lilla rummet som jag suttit i.

- Håller du i den här? Ulrik gav mig sin gitarr och jag höll föriktig i den. Han började plocka med sig det han hade och vi blev tillslut klara.

- Öppnar du? Ulrik log och tog min hand.

- Klart jag gör! Jag log och öppnade dörren som vi först gått in i. Där stod bilen och ett gäng munthers.

- Hallå! Ulrik öppnade bakluckan och log åt fansen som kommit hit.

- heeeeeeeej Ulrik! Kan vi få en kram och en bild med dig?? Det kom fram en riktig fjortis och hoppade på Ulrik.

- Eh, okej?! Ulrik kramade om henne och posade sen när en annan kom med kameran.

- Vill ni inte ha en bild med oss alla? Ulrik pekade på mig och en annan tjej

- Varför skulle vi vilja ha med det äcklet? Fjortisen som hoppat på Ulrik pekade på mig och gav mig en smäll på kinden...............